21andLife

Pyntet, maten, klapparna, musiken och stämmningen har sagt sitt så också tomten, som förhoppningsvis kommer nästa år också.
Julaftonen såg ut som sådan, morgon mys med mina gosiga killar, Wiggo som för första gången får uppleva en julafton. Sedan tog jag tag i grötkoket, lätt som en plätt och godare än pannkaka. Jag fick madeln i år, undrar just vad som händer när man får mandeln i gröten? Kommer jag bli gift i år? Kommer han att fria i år? Eller skulle jag nöja mig med att rimma till gröten något som jag heller inte gjorde. Undrar om man måste äta upp mandeln för att bli gift? Jag åt den inte. Varför, det vet jag inte?! Tiden får utvisa vad som kommer att hända, det var jag som gick på niten eller vinsten till den som jag läst kanske äldsta mattraditionen.

Nåväl, efter tjo och tjim fixades åter igen med maten, men denna gång maten som skulle vara på bordet, julbordet.
Sedan dax för Kalle, det är just då som jag börjar känna att det är jul på riktigt, när dom täder ljuset och benjamin syrsa kommer fram i rutan, då är det jul! Där sitter man som det största barnet och känner sig som det minsta, alldeles underbart.
Och efter Kalle kommer maten. Festen har börjat.
Och i år kom tomten mittemellan kallskuret och varmbordet.
Klappar i oändlighet, sällskapspel och julafton nådde mot sitt slut.
Skönt att julen vart vit också.

God fortsättning / Frida